Virke

Article on other languages:

del.icio.us del.icio.us
Digg Digg
Furl Furl
Reddit Reddit
Rojo Rojo
Add to OnlyWire
Här avses berabetad timmerråvara, för oberarbetat trä se Timmer
sågat virke.

Virke är timmerråvara som är bearbetad i exempelvis ett sågverk och består enbart av materialet trä. Det sågade virket kan till exempel vara byggnadsvirke eller snickerivirke som förädlas vidare till produkter i industrin eller exporteras.

Innehåll

Snickerivirke

Snickerivirke avser sågat virke som är klassat i en högre klass än byggnadsvirke. Även lövträd och andra importerade träslag är oftast avsedda till snickerivirke. Virket levereras okantat i stor utsträckning, avbarkat för att eliminera angrepp av skadeinsekter.

Byggnadsvirke

Byggnadsvirke är virke som främst är avsett för byggnadsändamål. Det indelas i flera olika klasser beroende på användningsområde i en byggnad. Byggnadsvirke levereras som sågad eller hyvlad vara i olika kvaliteter och utföranden. Några exempel är olika brädor med spont, golvträ, råspont, samt panel för utvändig eller invändig montering i byggnader. Byggnadsvirkets standarddimensioner kan skilja sig från från land till land.

Råplan, dvs råhyvlat (råplanat) virke har tre hyvlade sidor, en flatsida och de två kantsidorna.

Konstruktionsvirke

Konstruktionsvirke (eller K-virke) är byggnadsvirke avsett för bärande konstruktioner. Av denna anledning klassas konstruktionsvirke efter dess hållfasthet. Klassningen kan endera ske visuellt eller med en maskinell metod. Vid den visuella sorteringen ska faktorer som påverkar hållfastheten kontrolleras, exempelvis kvistar, röta, snedfibrighet och vresved. Med en maskinell metod görs istället ett icke förstörande böjprov. Konstruktionsvirke som sorterats endera visuellt eller maskinellt delas sedan in i hållfasthetsklasserna K12, K18, K24 och K30. Siffrorna anger hållfastheten vid böjning parallellt fibrerna. Konstruktionsvirke finns i Sverige med bredd 22,45 och 70 mm samt höjd 45, 70, 95, 120, 145, 170, 195 och 220 mm. För större dimensioner används ofta limträ.

Virkesdimensioner

Exampel på virkes dimensioner av byggnadsvirke och snickerivirke
Tummått Sågat virke Hyvlad vara, Sverige Hyvlad vara, Australien Hyvlad vara, Tyskland Hyvlad vara, Nederländerna
2 × 4 50 × 100 mm 45 × 95 mm 45 × 90 mm 60 x 60 mm 50 x 150 mm
1 × 3 25 × 75 mm 22 × 70 mm 19 × 70 mm 60 x 80 mm 50 x 175 mm
3 × 3 75 × 75 mm 70 × 70 mm ej använd 60 x 100 mm 50 x 200 mm
2 × 7 50 × 175 mm 45 × 170 mm ej använd 60 x 120 mm 63 x 160 mm
2 × 3 50 × 75 mm 45 × 70 mm 45 × 70 mm 60 x 140 mm 63 x 175 mm
1 × 4 25 × 100 mm 22 × 95 mm 19 × 90 mm 60 x 160 mm 63 x 200 mm
1 × 5 25 × 125 mm 22 × 120 mm 19 × 120 mm 60 x 180 mm 63 x 225 mm
2 × 5 50 × 125 mm 45 × 120 mm 45 × 120 mm 60 x 200 mm 75 x 225 mm
2 x 6 50 x 150 mm 45 x 145 mm 45 x 145 mm 70 x 180 mm 75 x 250 mm
2 x 7 50 x 180 mm 45 x 170 mm 45 x 170 mm 70 x 200 mm 75 x 300 mm
2 x 8 50 x 200 mm 45 x 195 mm 45 x 195 mm 70 x 220 mm 100 x 250 mm
2 x 9 50 x 225 mm 45 x 220 mm 45 x 220 mm 70 x 240 mm 100 x 300 mm

Skadeinsekter

Trä kan angripas av en rad insekter, vilka i vardagligt tal kallas skadeinsekter. En del angriper levande träd i skogen, medan andra angriper byggnadsvirke som lagras utomhus eller delar i hus. För att undgå angrepp av skadeinsekter är det viktigt för byggnadsvirke och virke från de flesta lövträd att barken är avlägsnad, barkad med barkmaskin eller med ett barkjärn.

En del insekter angriper endast splintveden (den yttre delen delen av en trädstam närmast barken). Dessa skador kan vara begränsade till någon centimeter under bark. Det är insektens larv som lever i virket, en del kan komma med virket in i ett hus medan några arter kan komma in under den tid insekten svärmar. Angripet virke måste eller bör kasseras eftersom angreppet har försvagat virket.

Inflyttande insekter som kan föröka sig inomhus

  • Husbock angriper torrt virke av barrträd i hus eller byggnader och är den svåraste virkesförstöraren inomhus.
  • Blåhjonet lever i den inre delen av barken och yttre delen av splintveden.
  • Tallbockens larv är gulvit, längd 25-40 och 6 mm i diameter och gnager gångar 10-15 mm i diameter. Tallbockens flyghål är 6-10 mm cirkelrunda hål och dess gångar 5-8 cm in i veden.

Insekter som angriper virke och timmer med bark, men inte kan föröka sig inomhus

  • Trägnagare kan vara envis trägnagare som gör parallella gångar i träets fiberriktningen, eller strimmig trägnagare som gnager oregelbundna gångar.
  • Mjuka trägnagaren lever i den inre delen av barken och yttre delen av splintveden.
  • Vedstekeln likar en geting, lite mörkare i färgen. Honan, som är störst, kan ha en längd upp mot 45 mm, dess larv lever i virke.
  • Hästmyror

Svamp och svampangrepp

  • Hussvamp är den enda som förökar sig i torrt virke, den kan hämta sin fukt flera meter från sin egentliga växtplats i huset. Hussvampens betingelser är fukt och kalk samt helst över +20 grader celsius för att utvecklas optimalt.
  • Röta förorsakas av olika rötsvampar.
  • Blånadssvampar uppträder i virke som har en fuktighet närmast fibermättnad, gynnsammast temeratur är 20+ till 30+. Blånadssvampar uppträder oftast i ytveden, men kan tränga in i veden. Blånad försvagar inte virket.
  • Vitröta kan angripa vedens alla komponenter. Den form - "selektiv delignifiering", som man oftast ser i virke angriper huvudsakligen hemicellulosa och lignin, och lämnar cellulosan kvar - särskilt vid svårare angrepp är den dock kraftigt depolymeriserad.
  • Brunrötesvamp angriper huvudsakligen hemicellulosa och cellulosa och lämnar kvar ett modifierat brunfärgat lignin. Vid svåra angrepp är veden reuderat till ett skört ligninskelett. Nedbruten ved kännetecknas på ett kubmönster och det bruna damm.
  • mjukrötesvamp veden verkar hård, men är skör och ofta kraftigt missfärgad.
  • Soft rot liknar brunrötesvampen men nedbrytningen går långsammare, samt att det behövs ett fuktigare klimat.

Virkessortering

Sortering av sågat virke görs vid sågverken. Sortering av furu och gran görs vanligen enligt regler kallade Nordiskt Trä, som är ett gemensamt regelverk för Sverige, Norge och Finland. Konstruktionsvirke sorteras enligt särskilda regler. Virkessortering kallades förr klampning, därav yrket klampare.

Litteratur

Källor

Se även

Extern länk

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Virke

This article is from Wikipedia. All text is available under the terms of the GNU Free Documentation License.