Tsunami

Article in other languages:

• Tsoenami
• تسونامي
• Tsunami
• Sunami
• Tsunami
• Tsunami
• Tsunami
• Sunami
• Цунамі
• Cunami
• Tsunami
• Цунами
• Tsunami
• Tsunami
• Tsunami
• Tsunami
• Tsunami
• Tó_nitéél_nitságoʼ_atságáá
• Tsunami
• Τσουνάμι
• Tsunami
• Maremoto
• Cunamo
• Tsunami
• سونامی
• Tsunami
• Tsûnamy
• Súnámaí
• Tsunami
• 海嘯
• સુનામી
• 지진_해일
• सूनामी
• Cunami
• Tsunami
• Flóðbylgja
• Tsunami
• צונמי
• ಸುನಾಮಿ
• Tsunami
• Tsunamî
• Megacyma
• Cunami
• Tsunami
• Cunamis
• Tsunami
• Szökőár
• Цунами
• സുനാമി
• त्सुनामी
• Цунами
• ဆူနာမီ
• Tsunami
• सूनामी
• 津波
• Tsunami
• Flodbølgje
• Tsunamis
• Tsunami
• Tsunami
• Tsunami
• Tsunami
• Цунами
• Tsunami
• Tsunami
• සුනාමි
• Tsunami
• Cunami
• Cunami
• تسۆنامی
• Цунами
• Tsunami
• Tsunami
• ஆழிப்பேரலை
• Tsunami
• సునామి
• คลื่นสึนามิ
• Sóng_thần
• Tsunami
• Цунамі
• جنوبی_ايشيا_ميں_سونامی
• Tsunami
• 海啸
• צונאמי
• 海啸

Animering av tsunamin i Indiska oceanen 2004

En tsunami (av japanska tsunami "hamnvåg") är en typ av vattenvåg som uppkommer vid en vertikal förskjutning av stora vattenmassor, i de flesta fall på grund av seismisk aktivitet på havsbottnen.

Tsunamier kan uppkomma genom att jordskorpan under havet rör sig så att vattnet ovanför trycks upp eller "faller ned". En av de processer som åstadkommer sådana rörelser är jordbävningar orsakade av plattektonik, särskilt när en platta trycks in under en annan platta. När vattnet efter förflyttningen ska återta sitt jämviktsläge under inverkan av gravitationen bildas en våg med mycket stort energiinnehåll genom den stora vattenmassa som satts i rörelse. Vågfronten har en relativt liten våghöjd men en mycket lång våglängd, i storleksordningen 10 mil. Vågfronten i dessa fall, som kan uppgå till någon halvmeter i höjd ute på djupt vatten, förflyttar sig över havsytan med hög hastighet så länge vattendjupet är avsevärt större än våghöjden. Genom inverkan av viskös friktion från havsbotten minskar vågfrontens hastighet när den närmar sig land och transformeras successivt från en våg med lång våglängd och låg våghöjd till en våg med kort våglängd och hög våghöjd genom principen att vågens energiinnehåll bevaras. Vid ett visst vattendjup blir vågen så hög att den slår över eller "bryter".

När vulkankratrar under havet faller samman och när jordbävningar förekommer under havet åtföljs detta ofta av stora jordskred. När sediment och sten rör sig nedför branta sluttningar på bottnen kan detta inverka kraftigt på det vatten som finns rakt ovanför. På samma sätt kan våldsamma vulkanutbrott lyfta upp stora vattenmassor, så att tsunamier bildas. Andra orsaker är att material faller ned i havet från rymden eller brant sluttande stränder. Även provsprängningar med atombomber under havsytan kan ge upphov till jättevågor, som till exempel vid Bikiniatollen.

Våghöjd och våglängd allmänt

Fenomenet hos en tsunami är densamma för alla vattenvågor som når land och visar sig tydligt även för normala långvågiga dyningar som uppkommit av tidigare stormar ute till havs. I "hästskoformade" hamnanläggningar som förstärker en utifrån kommande havsdyning med gradvis minskande vattendjup kan energirika dyningar orsaka stor skada på fartyg som ligger vid kaj och slå över kajkanten med temporär översvämning i hamnområdet som resultat. Det är dessa "normala" fenomen, som är mest markanta på vissa platser på jorden med inslag av samverkan med tidvattenfenomen och havsströmmar som gett upphov till namnet "hamnvåg". Ju mer abrupt vattendjupet minskar in mot land, följt av en långgrund strand desto tydligare blir effekten. Abrupta ändringar av vattendjupet något 100-tal meter från land är kännetecknande för de stränder som är speciellt populära platser för surfing som exempelvis den berömda Sunset Beach på Hawaiiön Oahu. Vattnet reser sig som en vägg vid den abrupta övergången från stort vattendjup till litet vattendjup.

En serie vågor närmar sig land. Vid gradvis minskande vattendjup transformeras vågorna till vågor med kort våglängd med hög våghöjd.

Orsaker till tsunamier

Jordskalv

Seismisk aktivitet är den vanligaste orsaken till tsunamier. Under de senaste 2000 åren har 82,3%^[1] av alla tsunamier i Stilla havet bildats ur ett jordskalv. Däremot är det långt ifrån alla jordskalv som ger upphov till tsunamier.^[1] För stora tsunami orsakade av underjordisk aktivitet blir effekten på mycket långgrunda strandlinjer och långa låga landpartier förödande genom de enorma vattenmassor som den långvågiga vågfronten innehåller. Effekten blir en fram och återgående höjning av havsytan som kan uppgå till flera tiotal meter över ett stort vattenområde. Varje gång vattenytan höjer sig kan vid en ofördelaktig bottenform även enormt höga vågor utbildas som bryter mot stranden vilket dock har den fördelen att ge en snabbare reduktion av vattenmassornas energiinnnehåll. Vattennivåändringarna avtar först när vattenmassans energiinnehåll helt har förbrukats i viskös friktion och vågbrytande förluster mot strandlinjen. Ute till havs på stort vattendjup är en sådan tsunami knappt märkbar. Med avancerad teknik kan tsunamier som uppkommit ute till havs genom skalv på havsbotten registreras av tsunamivarningssystem som bland annat mäter havsnivån i förhållande till havsbotten. Beroende på avståndet från jordskalvet till land, kan dessa system ge en varning flera timmar innan den första tsunamivågen når land.

En tsunamivåg med lång våglängd och låg våghöjd bromsas upp av viskös friktion vid minskade vattendjup när den närmar sig land. Vågen transformeras gradvis till en våg med kort våglängd och hög våghöjd genom principen att vågens energiinnehåll bevaras. När vågen når land på ett visst vattendjup slår den över.

Principskiss för en tsunami orsakad av förskjutning av jordplattor s.k. plattektonik.

När vattenpelaren skjuts upp ur havet bildas en bred (upp till 100 km), men låg (bara 0,5 m) havsvåg. Till följd av rörelseenergin rusar vågen fram över havet med en hastighet på uppemot 900 km/h. När tsunamin kommer till en kust och vattnet blir grundare övergår rörelseenergin i lägesenergi, vilket gör att vågen tornar upp sig, ibland så mycket som 40 meter hög. Då kan man från land se hur vattnet först drar sig tillbaka och sedan slår in över stranden och orsakar enorm förödelse.

Det är bara i undantagsfall som dessa vågor är så stora att de orsakar katastrofer. I allmänhet försvagas de så snabbt på sin väg över havet att de inte orsakar allvarliga skador när de når fram till kusten.

Dessa jättevågor har omtalats i litteraturen sedan länge och sagor berättar om hur skepp förliser på grund av jättevågor, tsunami. Det är dock endast på stränder och grunt vatten som tsunamier orsakar skada.

Europa drabbades av tsunamikatastrofer 1755, då totalt 60 000 omkom och staden Lissabon förstördes>ref name=noaa/>, en händelse som diskuterades mycket i tidens litteratur, och 1908 i Messinasundet (100 000 döda).

Jordbävningen i Indiska oceanen 2004 på annandag jul skapade en tsunami som orsakade förödelse längs Indonesiens, Thailands, Burmas, Indiens, Somalias och Sri Lankas kuster. Vågen dödade hundratusentals människor, varav många turister som befann sig på stränderna. Man diskuterar (början av 2005) hur ett varningssystem ska utformas, så att människor kan evakueras från stränderna när tsunami är på väg. De flesta av stränderna drabbades flera timmar efter att jordbävningen inträffat.

Vulkanism

Principskiss för en tsunami orsakad av ett vulkanutbrott på havsbotten

Vulkanutbrott står för 4,6% av de tsunamier som bildas, och 9,1% av dödsfallen^[1]. Det finns flera olika sätt som vulkanutbrott kan utlösa tsunamier. Dessa är vulkaniska jordbävningar, pyroklastiska flöden, undervattensexplosioner, kollaps och bildande av en caldera, jordskred, laviner av het sten, lahar, atmosfäriska tryckvågor och lava. Bland dessa står vulkaniska jordbävningar, pyroklastiska flöden och undervatensexplosioner för 61% av de vulkanutlösta tsunamierna.

Nu befarar man att en vulkan på Kanarieöarna - Cumbre Vieja på La Palma - kan orsaka en "megatsunami". Om en klippa vid vulkanen faller i vattnet i ett stycke bildas enligt vissa forskare en våg som är över 25-30 meter hög och som förflyttar sig i 700 km/h. Vågen skulle inte upphöra förrän den når USA:s östkust där städer som New York, Boston och Miami skulle ligga i dess väg. Forskarna räknar med att den skulle orsaka förödelse ett tjugotal kilometer inåt land. Andra forskare hävdar att den aktuella klippan knappast kommer att falla ned i ett enda stycke utan kommer att sönderfalla i mindre delar så att de vågor som uppstår blir betydligt mindre.

Jordskred

Den 9 juli 1958 inträffade en katastrof i Lituya Bay i södra Alaska. En jordbävning utlöste ett jordskred där 30,5 miljoner m³ sten föll 600 - 900 meter ned i vattnet och utlöste en 524 meter hög tsunami.^[1] Träden längs den lilla viken vräktes omkull en halv kilometer upp på land. Det var då forskarna upptäckte att vågorna kan bli betydligt större än vad man tidigare insett. Tidigare hade man trott att tsunamier bara uppstår i samband med jordbävningar ute till havs.

Kometer och asteroider

Tsunamier kan även utlösas av nedfallande kometer eller asteroider, då skulle de dock oftast bli så stora att de istället kallas för iminamis (megatsunamier). Statistiskt sett ska 70 % av inkommande utomjordiska kroppar slå ned i havet. Ett mycket stort nedslag skulle kunna skapa mycket stora svallvågor (100-1000 meter höga över havet), något som skulle kunna ödelägga hela länder.^{[källa behövs]}

Tsunamier som dödat många människor

Bildgalleri över tsunami som når stranden

Tsunami i Hilo på Hawaii 1 april 1946.

En tsunami når Malé på Maldiverna den 26 december 2004.

Tsunami når Marina Beach i Chennai, Indien den 26 december 2004.

Tsunami i Sydostasien 26 december 2004.

Se även

• Iminami (megatsunami), än ännu större form av tsunamivåg
• Krakataus utbrott 1883, exempel på tsunami
• Jordbävningen i Indiska oceanen 2004, exempel på tsunami
• Cumbre Vieja, framtida tsunamikatastrof
• Kilauea, framtida tsunamikatastrof
• Monstervågor
• Övervakningssystem vid seismisk aktivitet‎

Referenser

1. ^ [a b c d] Bryant, Edward: Tsunami, the underrated hazard, Springer, [2008], Second edition. ISBN 978-3-540-74273-9. 
2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] "Tsunami Events Full Search, sort by Maximum Deaths". National Geophysical Data Centre. http://www.ngdc.noaa.gov/nndc/struts/results?bt_0=&st_0=&type_8=EXACT&query_8=None+Selected&op_14=eq&v_14=&st_1=&bt_2=&st_2=&bt_1=&bt_10=&st_10=&ge_9=&le_9=&bt_3=&st_3=&type_19=EXACT&query_19=None+Selected&op_17=eq&v_17=&bt_20=&st_20=&bt_13=&st_13=&bt_16=&st_16=&bt_6=5000&st_6=&bt_11=&st_11=&d=201&t=101650&s=70. Läst 8 augusti 2009. 
3. ^ [a b c d e f g h i] Bryant, Edward: Tsunami, the underrated hazard, Springer, [2008], Second edition, sid. 21. ISBN 978-3-540-74273-9. 

Externa länkar

More about Tsunami: tsunami picture, foto tsunami, tsunami video, johnny tsunami, tsunami wave, cause of tsunami, tsunami bomb, tsunami wave picture, japan tsunami,

Questions for article: johnny tsunami, 2007 - 12 september, bengkulu, m8.4, memakan korban jiwa 3 orang. ketinggian tsunami 3-4 m, 27 maart 1964 goeie vrydag tsunami, aardbewings, ammianus marcellinus res gestae 26.10.15-19, animacion of cunami ], animasi foto, animasi gempa dan tsunami, animasi longsor, animasi tsunami, त्सुनामी