Papper

Article on other languages:

del.icio.us del.icio.us
Digg Digg
Furl Furl
Reddit Reddit
Rojo Rojo
Add to OnlyWire
Användning av papper.

Papper är ett tunt material, som tillverkas genom avvattning av en suspension av växtfibrer på en nätduk, så kallad vira eller viraduk. Suspensionen av fibrerna går under benämningen mäld och fibrerna brukar allmänt benämnas som massa eller pappersmassa. Växtfibrerna innehållande cellulosa kan vara mer eller mindre kemiskt och/eller mekaniskt behandlade. Fibrerna, som blir kvar på viran vid avvattningen, binds samman av vätebindningar, som utvecklas i samband med pressning och torkning av papperet. Beroende på fibermängd (koncentration) i suspensionen och på mängden mäld per kvadratmeter vira kan olika tjocklek på papperet skapas. Ett annat vanligare mått relaterat till tjocklek är den så kallade ytvikten angiven i gram per kvadratmeter (g/m2).

Papper används inom tre huvudområden:

  • för skriv- och tryckändmål,
  • som förpackningsmaterial oftast vid högre ytvikter (då ofta kallat kartong),
  • samt för hygienändamål vid lägre ytvikter (då ofta kallat tissue eller mjukpapper).

Härutöver förekommer ett stort antal olika specialanvändningsområden för papper.

Den helt dominerande råvaran för pappersmassatillverkning är ved, men även ej vedartade växter såsom halm, lin, hampa och bomull kan användas. Även syntetiska fibrer såsom polyeten och polypropen kan i vissa fall utnyttjas i papper för att erhålla speciella egenskaper. Tidigare gjordes papper också av textillump

Papper tillverkas idag i massa- och pappersindustrin utifrån ved genom antingen kemiska metoder, såsom sulfit- och sulfatprocessen, eller mekaniska metoder. Kemiska metoder ger ett starkt papper som främst består av cellulosa, vilket också är önskvärt, men endast under hälften av veden blir till papper. Mekaniska metoder ger papper som innehåller alla vedens beståndsdelar, även lignin och hemicellulosa. Ligninet försvagar pappret och får det att gulna i solen. Papper från kemisk massa används till de flesta pappersprodukter, medan papper från mekansik massa används till billiga produkter som tidningspapper.

Innehåll

Historik

Se huvudartikeln papprets historia

Tillverkning

Pappersmassa

Se även huvudartikeln pappersmassa

Papper tillverkas idag med ved som råmaterial. Det finns dock olika metoder för att tillverka pappersmassa.

  • Mekaniska metoder har använts sedan 1840-talet. Fibrerna lösgörs här mekaniskt från varandra med hjälp av kvarnar eller slipar. Papperskvaliteten blir sämre då pappret består av vedens alla beståndsdelar, men metoden har ett högt utbyte.
  • Kemiska metoder
  • Returpapper används även för tillverkning av pappersmassa med lägre kvalitetskrav

Maskinell tillverkning

Se även huvudartikeln pappersmaskin

Så gott som allt papper idag tillverkas med pappersmaskiner. Papperstillverkningen går till så att en suspension av pappersmassa sprutas ut på en ändlös perforerad duk, en så kallad vira. Pappersmassan avvattnas och formas till en pappersbana på viran och passerar därefter ett pressparti och ett torkparti bestående av press- och torkcylindrar. Pappret bestryks sedan eventuellt med pigment och glättas, varefter pappersbanan rullas upp på stora rullar. Moderna maskiner är omkring tio meter breda och mycket långa.

Tillverkning för hand

Formning för hand består i följande operationer:

  • Formaren uppfångar ur kypen en avpassad mängd av den 50°-70° varma, utspädda massan på den av den lösa däckelramen kantade metallduksformen, skakar denna horisontellt, under det att vattnet rinner av, så att en jämtjock filt erhålles, samt avlämnar formen till
  • guskaren som trycker av pappersfilten mot en yllefilt. En på detta sätt bildad stapel av papper med filtmellanlägg pressas och tas isär, varefter
  • papperet pressas för sig självt. Därefter följer
  • torkning,
  • limning genom neddoppning i tunt lim (såvida massan inte blivit limmad),
  • limtorkning,
  • sortering och
  • appretering, glättning mellan valsar, packpressning med mera.

Handformningen ger ett starkare och värdefullare papper än maskinformningen, som gör papperet svagare i bredd- än i längdriktningen. (Detta beror på att vid maskintillverkning pappersmassefibrerna ordnar sig mer eller mindre parallellt i viradukens rörelseriktning. Vid handgjort papper ordnar sig fibrerna mer slumpmässigt kors och tvärs.) Det handformade papperet får ofta ha kvar sina råa, kanter, för att det ska synas att det är handgjort. I det handformade papperet sitter vattenstämpeln (frambragt i och med massans förtjockning eller förtunning genom nedpressade eller upphöjda delar i formen) på samma ställe i alla ark.[1]

Se även

Källor

Noter

  1. ^ Nordisk Familjebok (1904-1926)

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Papper

More about Papper: news papper, papper shredder, papper cutter, papper doll heaven.com, papper och penna,

This article is from Wikipedia. All text is available under the terms of the GNU Free Documentation License.