Article on other languages:
 |
del.icio.us |
 |
Digg |
 |
Furl |
 |
|
 |
Rojo |
| Add to OnlyWire |
- "Knark" omdirigeras hit. För ölmärket, se Knark (öl).
Narkotika är ett samlingsnamn för rusmedel av olika art. Den medicinska termen narkotika innefattar endast sövande och smärtstillande medel - framför allt opioider som morfin och heroin. Inom juridiken syftar narkotika på de substanser som narkotikaklassats av de olika ländernas myndigheter, till exempel Läkemedelsverket i Sverige, och därmed kan narkotikabegreppet skilja sig från land till land. I dagligt tal innefattar narkotika oftast alla icke socialt accepterade rusmedel, oavsett legal status eller medicinsk effekt (såvida de inte används som läkemedel), och då används ofta istället det besläktade slanguttrycket knark. Ibland talar man dock om att den som missbrukar tyngre droger, till exempel genom sprutor, är narkoman/knarkare.
Innehåll |
Klassning av narkotika
Klassningen av preparat görs i Sverige av Läkemedelsverket som och förteckningar över narkotika. Den senaste heter "LVFS (1997:12), ändrad och omtryckt 2000:7, ändrad 2001:4 och 2002:4, om förteckningar över narkotika". Klassningen bestäms till stor del av internationella överenskommelser, men därutöver finns det i Narkotikastrafflagen (1968:64) ett antal kriterier som Läkemedelsverket ska grunda sin bedömning på. För att klassas som narkotikum ska ett ämne anses vara hälsofarligt, beroendeframkallande eller euforiserande. I den officiella klassningen finns det fem undergrupper.
- Förteckning I: Droger som i Sverige anses sakna medicinskt värde, till exempel heroin, kokain, cannabis och hallucinogener. Dessa är förbjudna att tillverka, importera eller sälja.
- Förteckning II - IV: Droger som används medicinskt och kräver import/exporttillstånd, till exempel morfin, amfetamin och bensodiazepiner.
- Förteckning V: Droger som ej omfattas av internationella konventioner och ej kräver import/exporttillstånd. Svagare opioider, bedövningsmedel och vissa bensodiazepinliknande substanser.
Medicinsk användning
Medicinsk användning av narkotika med läkares föreskrift är den enda som är tillåten enligt lag. Allt annan användning- både langning, innehav och bruk- är förbjuden och kan ge böter eller fängelse.
Läkemedelsbolag som vill börja tillverka narkotikaklassade läkemedel behöver specialtillstånd från Läkemedelsverket.
Människor som behöver narkotikaklassade läkemedel mot smärtor, exempelvis i anslutning till en olycka, under eller efter en operation och i samband med svåra sjukdomstillstånd, som hjärtinfarkt får dessa läkemedel i de doser som behövs redan på olycksplatsen eller i ambulansen och sen på sjukhus. Även vid svårare smärttillstånd kan narkotiska läkemedel behövas och då kan de förskrivas av läkare för användning i hemmet. Dessa narkotiska smärtstillare, ofta morfinliknande eller morfinbaserade, återfinns som tabletter, resoribletter, kapslar, injektionsvätska, stolpiller och sirap. Sådan användning blir alltid övervakad men kan ändå leda till ett läkemedelsberoende, särskilt om behandlingstiden är långvarande. Tex. vid vissa kroniska sjukdomar är smärtorna så svåra att smärtbehandlingen blir livslång.
Ett annat exempel då behov av långvarig behandling med narkotiska läkemedel föreligger är vid omfattande brännskador eftersom både skadorna och behandlingarna är mycket smärtsamma. Efterhand som skadorna läks sänks doserna för att vid utskrivningen från sjukhuset vara helt borta ur behandlingen.
Se även Elisabeth Killander.
Sk. bensodiazepiner, främst diazepam, används som kramplösande tex. vid akuta epileptiska anfall orsakade av hjärntumörer samt vid oro inför omfattande operationer. Denna narkotikagrupp samt barbiturater används ofta även inom narkos.
Även psykiatrin använder i viss grad narkotikaklassade läkemedel, då bensodiazepiner har en ångestdämpande, lugnande och muskelrelaxerande verkan.
Olika beteckningar
Knark är det vanligast förekommande slangordet för narkotika och är så pass vanligt att ordet till stora delar ersatt ordet narkotika. I bland använder pressen (nästan enbart tidningar) uttrycket dödsknark då man på ett förenklat sätt vill beskriva narkotikans farlighet eller informera om nya droger eller droger av dålig kvalité som orsakat dödsfall.
Tjack (från romani via månsing (förbrytarspråket) med betydelsen handelsvara, något man kan stjäla eller sälja; jämför med att tjacka något eller att göra ett intjack) var tidigare ett vanligt slangord för narkotika bland missbrukarna. Innebörden av ordet tjack har kommit att förändras med tiden, och ordet tjack är nu liktydigt med amfetamin. Tjack är även populärt i sammansättningar för att beskriva olika egenskaper hos narkotika: Uppåttjack används för det mesta synonymt med olika centralstimulantia, främst amfetamin men även kokain, khat, efedrin etc. Nedåttjack berör olika smärtstillande, ångestdämpande och sömntabletter som opiater, bensodiazepiner, barbiturater samt en del andra sedativa (som antipsykosmedicin eller neuroleptika). Fultjack syftar på amfetamin av låg kvalité. Den låga kvalitén orsakas antingen av utspädning eller på grund av att själva tillverkningen av amfetaminet var inkorrekt utförd.