Laestadianerna

Article on other languages:

del.icio.us del.icio.us
Digg Digg
Furl Furl
Reddit Reddit
Rojo Rojo
Add to OnlyWire
Lars Levi Laestadius (1800-1861)

Laestadianism, en väckelserörelse som utgick från Lars Levi Læstadius, som utmålade syndernas straff och manade till bot och bättring. Læstadianer av den s.k. östliga riktningen (se nedan) kallar sitt eget trossamfund i Sverige för fridsförsamlingarna. Læstadianerna kvarstår som medlemmar i Svenska kyrkan, och har stort inflytande över dess församlingar i Malmfälten. Det var en extatiskt färgad väckelse som snabbt spred sig över Nordkalotten, framför allt i Finland, men senare även till USA. Hos samerna kom den att förändra deras livsföring och minska alkoholmissbruket. Den västliga riktiningen har alltmer dragit sig ifrån svenska kyrkan som man anser vara "förvärldsligad", och man har numera konfirmation, nattvard och dop i egen regi.

Laestadius har inte grundlagt en församling, utan han predikade i Guds kraft den lära som har sin grund i Bibeln (Den heliga skrift), liksom apostlarna, Martin Luther, Johannes Hus och många andra också gjorde. Namnet "laestadianer" kom från början som ett skällsnamn från ickekristna, men är idag ett namn som används för församlingen efter predikanten Laestadius. Själva kallar de sig kristna. Den församling som Jesus själv grundlade "bakom de stängda dörrarna" finns än idag. Till den församlingen tillhör alla de som bär på en levande tro i sina hjärtan. Den församlingen tror "västlaestadianerna" sig tillhöra.

Den læstadianska gudstjänsten karaktäriseras bland annat av en extatisk sejour som kallas "syndernas förlåtelse", rörelse, eller "liikutuksia" (på finska) där församlingsmedlemmarna gråtande ber varandra om förlåtelse för begångna synder. Syndakännedomen kan till exempel uppstå i samband med skildringar av Jesu lidanden. Læstadianismen har en särskild musikalisk tradition där sången leds av en försångare, lukkari.

Læstadianerna organiserar egna församlingar trots att de kvarstår som medlemmar i Svenska kyrkan. Læstadianerna baserar sin religion på Bibeln och på Luthers och Laestadius skrifter och postillor. Ett karaktäristiskt drag för læstadianerna är att de organiserar stora samlingar med anhängare från olika länder. För västlaestadianerna är den viktigaste samlingsorten Gällivare där man har årligen julsamlingar. För östlaestadianerna är den viktigaste samlingsorten Pajala där Laestadius dog och där även Læstadiusgymnasiet ligger.

Idag är læstadianismen splittrad i en östlig och en västlig riktning. Den östliga har till viss del reformerats medan den västliga är mer radikalt læstadianistisk och vill hålla fast i den lära som har sin grund i Bibeln. Västlaestadianerna talar emot de skadliga effekterna av oanständig musik, film (inklusive TV-tittande), preventivmedel etc. Västlaestadianerna menar även att kvinnor, enligt Bibelns ord, skall dölja håret under gudstjänst (vilket læstadianer gör med hilka på svenska huckle). Västlaestadianska samlingar brukar man inleda med att läsa Laestadius predikan. Læstadianer hälsar traditionellt på varandra med frasen "Guds frid" eller "Guds fred", vilket betyder frid med Gud. Alltså syndernas förlåtelse.

Laestadianerna håller "söndagsbön" (gudstjänst) varje söndag på många platser. I Sverige inom västlaestadianismen finns de största församlingarna i Kiruna, Gällivare, Luleå och Knivsta, men det finns kristna/laestadianer på många fler platser.

Læstadianismen är ett viktigt inslag i kulturen i svenska Tornedalen. Även hos samerna är læstadianismen en stark religiös inriktning; i bägge fallen torde det spelat in att man inom læstadianismen använt både tornedalsfinska och samiska som predikospråk. Den största gruppen i världen är gammallaestadianism.

Se även

Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Laestadianism

This article is from Wikipedia. All text is available under the terms of the GNU Free Documentation License.