Läkemedel

Article on other languages:

del.icio.us del.icio.us
Digg Digg
Furl Furl
Reddit Reddit
Rojo Rojo
Add to OnlyWire

Läkemedel, farmaka, eller i dagligt tal "medicin", definieras av läkemedelslagen som varor med syfte "att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller symtom på sjukdom eller att användas i likartat syfte" (SFS 1992:859). Läkemedlet skall tillföras människor eller djur och det skall vara en bruksfärdig produkt, inte en råvara. Läkemedlen baserades från början huvudsakligen på naturprodukter, främst medicinalväxter, men många framställs numera syntetiskt. Läkemedel kan också framställas semisyntetiskt, genom att man utgår från en naturlig substans som modifieras måttligt. Dock är naturen en viktig källa för läkemedelssubstanser fortfarande idag. 70% av de läkemedel som introducerade 1981-2006 har ett mer, eller mindre naturligt ursprung.

Exempel på syntetiska läkemedel är kinoloner (en typ av antibiotika). De flesta andra antibiotika, till exempel penicilliner, är semisyntetiska. Morfin framställs ur råopium och kodein framställs vanligtvis genom att modifiera naturligt morfin.

Naturläkemedel är en typ av läkemedel där den verksamma beståndsdelen kommer från naturen. Naturläkemedel skall vara avsedda för egenvård. Det finns ett hundratal godkända naturläkemedel.

Framställning av läkemedel är en både dyr och kostsam process och tar lång tid.

Innehåll

Namn på läkemedel

Ett läkemedel kan sägas ha tre typer av namn: det kemiska namnet, det generiska och varunamnet.

Det kemiska namnet är komplicerat och används vanligen inte i vårdsammanhang. Ett exempel: [o-(2,6-Dikloroanilino)fenyl]ättiksyra.

Det generiska namnet för substansen ovan är diklofenak, ett vanligt antiinflammatoriskt läkemedel. Generikanamnet är (nästan alltid) detsamma över hela världen, används i forskningssammanhang och står i Sverige på medicinförpackningarna (men i lite mindre stil än varunamnet). I vissa länder skriver läkare recept med generikanamnet, men inte i Sverige. För en del mediciner används generikanamnet + företagsnamnet som varunamn, till exempel Diklofenak Sandoz, där Sandoz alltså är företaget. Se även Generiska läkemedel.

Varunamnet är (förutom i det just nämnda fallet) ett fantasinamn, valt av tillverkaren. Det är ofta klatschigare än generikanamnet. Samma företag kan välja olika varunamn i olika länder, och när patentet går ut kan andra tillverkare hitta på nya varunamn. Detta leder till en uppsjö olika namn på samma sak, vilket gör det hela komplicerat. För diklofenak är Voltaren, Eeze och Alterflex exempel på varunamn. För paracetamol finns i Sverige bland annat varunamnen Alvedon, Panodil, Curadon, Reliv och Pamol.

Konventionen är att man skriver varunamnet med stor förstabokstav och generikanamnet med liten sådan, såvida det inte är först i en mening. Alltså Voltaren, men diklofenak.

Läkemedelsmarknaden

För att ha rätt att sälja ett läkemedel måste den som marknadsför det ansöka om tillstånd från Läkemedelsverket. Läkemedelsverket är en oberoende myndighet som granskar den vetenskapliga dokumentationen (som kan omfatta stora mängder dokument) och avgör om produkten uppfyller lagstiftningens krav på ändamålsenlighet, effektivitet, säkerhet (vad gäller biverkningar) och kvalitet. Läkemedelsverket granskar också bipacksedel och produktresumé före ett godkännande. Ett vanligt missförstånd är att Läkemedelsverket gör tester (klinisk prövning) av läkemedel, men det ansvaret ligger på tillverkaren.

Alla läkemedel måste vara tillverkade enligt god tillverkningssed (GMP) och forskning kring läkemedel måste följa God forskningssed (GCP) samt de etiska reglerna i Helsingforsdeklarationen.

Sedan Sverige gick med i EU arbetar Läkemedelsverket i enlighet med de regler och procedurer som tillämpas i det europeiska systemet för godkännande av läkemedel. Det finns idag ca 4 400 godkända läkemedel i Sverige för försäljning.

Apoteket AB har sedan 1971 ensamrätt till detaljhandel med läkemedel. Inom grossisthandeln råder fri etableringsrätt men i praktiken finns bara två aktörer på den svenska marknaden, Kronans Droghandel (KD) och Tamro. Flertalet läkemedel får endast köpas mot recept. Receptbelagda läkemedel brukar betecknas Rx efter den speciella symbol som de markeras med i läkemedelsförteckningen. Receptfria läkemedel betecknas Ex eller OTC (Over The Counter, eftersom de får säljas "över disk").

De mest sålda läkemedlen i Sverige 2006 räknat i kronor var Enbrel, Symbicort, Remicade, Lipitor och Cozaar.

De största företagen på svenska marknaden 2006 räknat i omsättning var AstraZeneca, Pfizer, GlaxoSmithkline, Novartis och Roche

Information om läkemedel

På Läkemedelsverkets webbplats finns register (Läkemedelsfakta) över samtliga i Sverige godkända läkemedel. Där finns också beslut om nya godkännanden, indragningar, varningar, råd och rekommendationer.

De flesta läkemedel som har marknadsföringstillstånd i Sverige presenteras också i FASS, en årligen utkommande katalog från Läkemedelsindustriföreningens Service AB.

Information om läkemedel som godkänts för användning i alla EU-länder, via så kallade "centrala godkännanden", finns på EudraPharm, en webbplats som ägs av EMEA.

Typer av läkemedel

Läkemedel klassificeras efter så kallat indikationsområde och tilldelas en ATC-kod. Nedan följer ett antal läkemedelsgrupper och vilken ATC-kod de ingår i inom parentes.

Se även

Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4kemedel

This article is from Wikipedia. All text is available under the terms of the GNU Free Documentation License.