Article on other languages:
- ثنائي_أكسيد_كربون
- Въглероден_диоксид
- কার্বন_ডাই_অক্সাইড
- Ugljik_dioksid
- Diòxid_de_carboni
- Oxid_uhličitý
- Carbon_deuocsid
- Kuldioxid
- Kohlenstoffdioxid
- Διοξείδιο_του_άνθρακα
- Carbon_dioxide
- Karbona_dioksido
- Óxido_de_carbono_(IV)
- Süsihappegaas
- Karbono_dioxido
- کربن_دیاکسید
- Hiilidioksidi
- Dioxyde_de_carbone
- Dé-ocsaíde_charbóin
- Dióxido_de_carbono
- פחמן_דו-חמצני
- कार्बन_डाईआक्साइड
- Ugljikov_dioksid
- Wuhlikowy_dioksid
- Szén-dioxid
- Karbon_dioksida
- Karbo_dioxido
- Koltvísýringur
- Anidride_carbonica
- 二酸化炭素
- tabrelkijno
- ಇಂಗಾಲದ_ಡೈಆಕ್ಸೈಡ್
- 이산화_탄소
- Dioxydum_carbonis
- Anglies_dioksidas
- Oglekļa_dioksīds
- Јаглерод_диоксид
- कार्बन_डायॉक्साइड
- Karbon_dioksida
- Kohlenstoffdioxid
- Koolstofdioxide
- Karbondioksid
- Karbondioksid
- Dioxid_de_carbòni
- Carbon_dioxide
- Dwutlenek_węgla
- Dióxido_de_carbono
- Chimlasay
- Dioxid_de_carbon
- Диоксид_углерода
- Diòssidu_de_carboniu
- Anidridi_carbònica
- Carbon_dioxide
- Oxid_uhličitý
- Ogljikov_dioksid
- Dioksidi_i_karbonit
- Угљен-диоксид
- Karbon_dioksida
- Dwutlynek_wůngla
- காபனீரொட்சைட்டு
- คาร์บอนไดออกไซด์
- Karbondioksit
- Діоксид_вуглецю
- کاربن_دو_اکسید
- Điôxít_cacbon
- Diyocside_di_carbone
- קוילן_זייערס
- 二氧化碳
 |
del.icio.us |
 |
Digg |
 |
Furl |
 |
|
 |
Rojo |
| Add to OnlyWire |
| Koldioxid | |
|---|---|
  |
|
| Systematiskt namn | Koldioxid |
| Kemisk formel | CO2 |
| Molmassa | 44 g/mol |
| Utseende | Färglös gas |
| CAS-nummer | 124-38-9 |
| SMILES | C(=O)=O |
| Egenskaper | |
| Densitet | fast form: 1,6 g/cm³ gasform: 1,98 g/dm³ |
| Löslighet (vatten) | 1,45 g/l |
| Smältpunkt | -57 °C (under högt tryck) |
| Kokpunkt | -78 °C (sublimerar) |
| Ångtryck | 5730 kPa (20 °C) |
| Termokemi | |
| ΔfH0liquid | -393,52 kJ/mol |
| S0solid | 213,79 J/mol ·K |
| Säkerhet | |
| Förtäring | Kan skapa illamående, kräkning och inre blödningar. |
| Inandning | Kvävning, hyperventilering. |
| Hud | Torris kan orsaka köldskador. |
| Ögon | Kan orsaka blindhet. |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Koldioxid (latinskt namn: Dioxidum carbonis) är en mycket vanlig gas, som är lukt- och färglös i normala temperaturer. För närvarande utgör den omkring 383 ppm av atmosfärens volym.[1] Koldioxid har en fundamental biologisk betydelse, spelar en viktig roll för jordens klimat och har många industriella tillämpningar.
Innehåll |
Biologisk roll
Koldioxid bildas genom andning hos alla aeroba organismer (växter, djur, svampar och många mikroorganismer). I kroppen är koldioxid en restprodukt som bildas vid cellandningen, och lämnar kroppen med utandningsluften. Med hjälp av fotosyntesen omvandlar, å andra sidan, växterna koldioxid och vatten till sockerarter, som de dels använder i sin egen metabolism, dels lagrar i cellerna, ofta omvandlat till cellulosa, stärkelse eller fett. Fotosyntesens bindande av koldioxid och lösgörandet genom andning och annan förbränning, kan under normala förhållanden ungefärligen balansera varandra.
Egenskaper
Koldioxid är tung, kvävande och mycket svår att få att reagera. Vid inandning i höga koncentrationer får man en sur smak i munnen och en stickande känsla i hals och svalg eftersom gasen löser sig i saliven och bildar kolsyra. Molekylen är rak och består av en kolatom omgiven av två syreatomer. Vid låg temperatur övergår gasen till fast tillstånd, så kallad kolsyresnö eller torris. Vid normalt tryck sublimerar kolsyresnön till gasform. Sublimationspunkten för koldioxid vid normalt tryck ligger vid –78 °C. Koldioxid i flytande form kan endast förekomma vid högt tryck; trippelpunkten ligger vid 5,1 atmosfärer och vid 25 °C måste trycket ökas till 67 atm för att gasformig koldioxid ska övergå i flytande form[2].
Miljöpåverkan
Koldioxid är en växthusgas och bildas vid fullständig förbränning av kolföreningar i syre. Vid förbränning av biomassa ökar inte halten av koldioxid i atmosfären, så länge biomassan tillåts växa upp igen och åter absorbera samma mängd koldioxid. Vid förbränning av fossila bränslen som kol, petroleum, naturgas och oljeskiffer ökar dock atmosfärens koldioxidhalt, eftersom det kol som genom sådan förbränning tillförs atmosfären, under mycket lång tid varit utanför kretsloppet. Denna ökning av koldioxiden, som industrialismen och dess storskaliga utnyttjande av fossila bränslen medfört, bidrar starkt till växthuseffekten[källa behövs] . Försök med att avskilja koldioxid från rökgaserna efter förbränning för lagring under jord pågår därför.
Användningsområden
Koldioxid används i livsmedelsindustrin, oljeindustrin och den kemiska industrin.
Koldioxid är lättlöslig i vatten och bildar då en vattenlösning innehållande den svaga syran kolsyra, H2CO3. Jäsmedel bildar koldioxid som bildar små gasbubblor i bakverk. Som konserveringsmedel betecknas koldioxid med E-nummer E 290.
Kolsyresläckare är en typ av brandsläckare som använder koldioxid för att släcka bränder genom att tränga undan syre och kyla ner branden. Flytande koldioxid och torris används även som köldmedel i andra sammanhang.
Koldioxid används som drivmedel till paintballmarkörer och vissa luftpistoler
Toxikologisk information
- Lukt : Ingen luktvarning. Höga halter ger dock svagt stickande lukt.
- Egenskaper : Gasen är tyngre än luft. Risk för ansamling i slutna utrymmen, speciellt vid marknivå. Högsta CO2-halten finns normalt i rummets lägsta punkt.
- Kvävande genom inandning då den undantränger luftens syre.
- Även låga halter orsakar snabbt cirkulationssvikt.
Symptom:
- huvudvärk
- illamående
- kräkningar
- kan följas av medvetslöshet.
Se även
Noter
- ^ Keeling, C.D. och Whorf, T.P., Atmospheric CO2 records from sites in the SIO air sampling network. (2005) Trends: A Compendium of Data on Global Change. Oak Ridge: Carbon Dioxide Information Analysis Center, Oak Ridge National Laboratory, U.S. Department of Energy. Mätperiod: 1958-2004
- ^ Atkins, Peter och de Paula, Julio (2002). "6.3", Atkins' Physical Chemistry, Sjunde upplagan, Oxford: Oxford University Press, sid. 139. ISBN 0-19-879285-9.