Jättepanda

Denna artikel innehåller inga källhänvisningar. Hjälp till genom att lägga till pålitliga källor. Icke verifierat material kan komma att tas bort.

?Jättepanda Status i världen: Starkt hotad
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Rovdjur Carnivora
Familj:	Björnar Ursidae
Släkte:	Ailuropoda
Art:	Jättepanda A. melanoleuca
Vetenskapligt namn
§Ailuropoda melanoleuca Auktor: David, 1869
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Pandan, eller Jättepandan som den också kallas, tillhör släktet björnar, dock tog det lång tid för forskarna att komma fram till det. Ett tag kategoriserade man pandan som halvbjörn, men senare forskningar har visat att pandan är en björn. Pandan blir mellan 1,5-1,7 meter lång och väger mellan 70-150kg som fullvuxen. Hanen blir större en honan. Pandan lever själv och träffar endast andra pandor under parningstiden. Pandan får en till två ungar per år. En panda lever oftast över 30 år. Pandan är känd för sin lekfullhet och de många rörelser den kan göra. Pandan lever idag i Kina, den har förut funnits i Vietnam och Burma. De kan ha funnits mycket längre västerut, men området har krympt på grund av förändringar och människans verksamhet. Pandan är ett däggdjur.

Pandans historia

Pandan upptäcktes inte förrän 1869 då vetenskapsmän hittade den i Kinas skogar. Man placerade först pandan som halvbjörn, men har nu kommit fram till att pandan är släkt med björnarna. Ändå skiljer sig pandan från björnarna, man tror att pandan började utveckla sig ifrån resten av björnsläktet redan för tjugo miljoner år sedan, därav ett av skälen till varför det har varit svårt att placera pandan. Även om vi tycker att pandans färg är uppseendeväckande och lätt att hitta är det inte så i normala fall, på ett zoo ja, men ute i skogen är pandans färg ett nästan perfekt kamouflage. Kanske var det därför det tog så lång tid att upptäcka pandan.

Pandans kropp

Pandan är vit med svarta områden. Oftast har pandan svarta ben och armar och svarta ringar runt ögonen. Pälsen är väldigt tjock. Pandans färger smälter bra in i mosaiken av ljus och skugga i den naturliga miljön av bambusnår och lövtäckta grenar. Pandans tassar är väldigt speciella. Tassen har fem ”tår”, men på tassens nere sida, som nästan blir som en sjätte tå. Den fungerar som en tumme när pandan greppar sin mat. Tänderna berättar mycket om ett djurs matvanor. Även om ingen någonsin skulle ha fått se en levande panda skulle en blick på dess skalle vara tillräckligt för att säga att den är vegetarian. Pandan har små framtänder och korta hörntänder. Kindtänderna är breda och malande. Av de främre kindtänderna återstår endast två, som liksom kindtänderna är breda. Pandans tandkaraktär har förlorat sin likhet med rovdjurens tänder och påminner mest om en människas eller svinets tänder.

Pandans liv

En jättepanda i Chengdu's Giant Panda Breeding Research Base

Pandan tycker om ihåliga träd. Det är i sådana håligheter som ungarna föds. När det är tid för pandan att para sig, träffas de ensamlevande pandorna under en mycket kort tid eftersom pandan bara är brunstig ungefär en dag om året. Efter fem månaders graviditet föds en unge. Det kan hända att två ungar föds men det är ytterst sällan och den andra ungen brukar då dö. En nyfödd panda väger 100-150 gram och är endast tio centimeter lång. Den är blind, döv och har ingen päls, utan ser mer ut som en rosa råtta än en panda. Vid tjugo dagars ålder väger ungen femhundra gram och pälsen har börjat växa ut lite grand. När ungen är tre månader gammal har ungen en lång päls och sover större delen av dagen. När ungen når sju månaders ålder är den full av liv och leklust. Den väger redan femton till tjugo kilogram och livnär sig huvudsakligen på bambu. Ungen följer sin mor i ungefär ett och ett halv år och blir könsmogen när den fyller sex. En normal dag i pandans liv består av ett äta. Pandans matsmältningssystem tyder på att den ursprungligen varit köttätare, men idag är pandan en foderspecialist och äter nästan uteslutande bambuskott. Pandan är på många sätt anpassad till sin vegetariska diet, men tarmkanalen ser fortfarande ut som hos rovdjur. Pandan behöver därför äta över tio kilo bambu per dag. Att samla, äta och behandla så mycket bambu kan ta tolv timmar för pandan. Pandans liv kretar därför nästan uteslutande om mat. Bambu är pandans huvudrätt, men pandor äter även andra växter, och ibland även fisk eller mindre djur. Även om bambun kanske inte är det bästa valet näringsmässigt har den dock några fördelar. I motsats till andra växter är näringsvärdet lika högt året om. Men att förlita sig på en växt kan dock vara farligt. Bambu blommar sällan, ungefär en gång per 40-50 år. Då den blommar dör den och nya bambuskott spirar först efter fem år. Eftersom alla bambuplantor i samma område blommar samtidigt måste pandorna flytta d blomningen börjar, för att hitta ny föda. Trots att pandan väger så mycket som den gör klättrar pandor mycket bra i träd. Så när pandan inte äter brukar den ligga och lata sig på en tjock trädgren uppe i ett träd. Och om pandan inte ligger och sover i ett träd tar den kanske ett bad i närmsta bäck eller sjö. Pandans naturliga fiende är vildhunden. Om pandan vädrar en vildhund brukar den klättra upp i ett träd och gömma sig. Står man under ett träd och tittar upp är det väldigt svårt att upptäcka en panda om det är stilla. Pandan skapar egna stigar som den sedan använder flitigt. Även andra djur som leoparder och vildsvin använder pandans stigar. Att markera revir är något som pandan också gör, både honan och hanen. Studier har dock visat att hanen gör det oftare, men honan gör det oftare under parningstid. När pandan markerar sitt revir ställer den sig på framtassarna och gnider rumpan mot olika träd. Pandan går inte i ide, trots att den bor i områden med kalla vintrar. Den reducerar dock sin aktivitet på vintrarna. Man har sett på pandor i fångenskap att de är mest aktiva mellan tio på kvällen fram till två på morgonen, man anser därför att pandan är ett nattdjur. Pandan lever i bergen, där den föredrar raviner och dalar på höjder mellan två tusen till tre och ett halvt tusen meter. Där klimatet är kyligt, fuktigt och dimmigt. Den täta undervegetationen av bambu get pandan båda föda och skydd.

Pandan – utrotningshotad

Pandan har valts som symbol för WWF. Detta är rätt passande eftersom att pandan är väldigt hotad. Idag finns det mindre än tusen vilda pandor som lever utspritt på sex områden. Pandor som lever isolerat parar sig sannolikt med en släkting, så chansen för ärftliga sjukdomar och liknande är ökar drastiskt. Stora ansträngningar har gjorts för att rädda pandan, både i Kina och internationellt. Dock har det kommit fram att det inte är vildhundar, förökningsproblem eller bambublomning som orsakar mest problem för pandan, utan det är den minskande ytan att vara på, samt att pandan jagas för dess päls, eller för att säljas levande. All jakt är naturligtvis förbjuden, vilket gör att vinsten om man lyckas blir jättestor. Dessutom fångas pandor till djurparker och forskningsprogram. Trots att det är för goda mål, att trygga pandans framtid, har väldigt få pandor fötts i fångenskap. Pandan verkar dock ha ljusa framtidsutsikter. Den skärpta övervakningen av handeln med utrotningshotade arter försämrar lönsamheten för tjuvskyttar. Pandorna bor för tillfället högt upp i bergen på sluttningar som inte duger till jordbruk. Man planerar även att flytta hela byar så att pandan får mer plats att röra sig på. Man kan även bli panda fadder på WWF.

Pandan kan ses i följande europeiska djurparker:

• Berlin Zoo (Tyskland)
• Madrid Zoo (Spanien)
• Paris Zoo, Bois de Vincennes (Frankrike)
• Tiergarten Schönbrunn (Wien, Österrike)

Extern länk