Järv

Article in other languages:

?Järv Status i världen: Sårbar^[1] Status i Sverige: Starkt hotad^[2]

Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Rovdjur Carnivora
Familj:	Mårddjur Mustelidae
Släkte:	Gulo Pallas, 1780
Art:	Järv G. gulo
Vetenskapligt namn
§Gulo gulo Auktor: Linné, 1758
Järvens utbredningsområde


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Järv (Gulo gulo) är ett rovdjur i familjen mårddjur och den enda arten i släktet Gulo. Förr så kallades järven även fjällfräs, vilket betyder fjällkatt. Det fornnordiska namnet lever kvar i förvanskad form i tyskan, Vielfraß, som betyder mångätare.

Innehåll

1 Utseende
2 Utbredning
- 2.1 Sverige
3 Levnadssätt
- 3.1 Föda
- 3.2 Fortplantning
4 Referenser
5 Externa länkar

Utseende

Vuxna individer blir 70-90 centimeter långa, de svenska vanligen något mindre. Därtill kommer en 15-25 centimeter lång svans. Den väger 9-17 kilogram.^[2]

Kroppen är ganska kort och relativt kraftig med tjocka ben. Huvudet är förhållandevis stort med en kort och trubbig nos. Ögon och öron är små. Svansen är kort och yvig. Käken är uppbyggd som så att varje käkhalva har 3 framtänder, en hörntand samt fem (i underkäken sex) kindtänder. Den tjocka pälsen är mestadels mörkbrun med något ljusare strimmor längs sidorna.

Utbredning

Järven har en cirkumpolär utbredning på norra halvklotet. Enligt IUCN klassas järven som sårbar.^[1]

Sverige

Järven finns i fjällkedjan från nordvästra Dalarna och norrut, utanför fjällkedjan finns små populationer i skogslandet. Sedan 1969 har järven varit fridlyst i Sverige, och sedan dess har de svenska järvarna sakta återhämtat sig. Enligt en uppskattning från 2006 finns i Sverige cirka 500 individer.^[2] Järvens status i Sverige räknas som starkt hotad. I Norge registrerades mellan 2006 och 2008 omkring 360 övervintrande järvar.^[3] I Finland är beståndet cirka 150 järvar.^[4]

Järven är fridlyst i Sverige sedan 1969, men tidigare utbetalades det skottpengar av staten på järv.^[2] Dess status i Sverige är starkt hotad, så för att försöka rädda arten i Sverige har ett åtgärdsprogram tagits fram av Naturvårdsverket.

Levnadssätt

Föda

Järven är en utpräglad asätare, sannolikt för att den inte är en sådan god jägare. ^[5]

Vintertid jagar järven bland annat smågnagare, hare, ekorre, bäver, ren och mycket sällsynt älgar. Järven dödar sina bytesdjur med ett kraftigt nackbett. Större djur anfaller järven vid extrema snöförhållanden genom att hoppa upp på bytets rygg och sedan försöka bita i nacken men ofta blir storleken på bytesdjuret ett problem och djuren dör inte på en gång. Järvens fördel på vintern är att den inte sjunker ner i snön utan tar sig lätt fram i motsats till sina större bytesdjur som till exempel ren.

Dess föda under sommaren skiljer sig från vinterns och då ingår ägg, bär och trädskott etc.

Fortplantning

Järvar parar sig från april till augusti med en ökad aktivitet i juni. Järvar har en fördröjd fosterutveckling varför ungarna inte föds förrän i februari året därpå. De nyfödda järvarna har i lyan vit päls som efterhand ersätts med brun. Efter ungefär fyra månader är de lika stor som vuxna djur och de är då svåra att skilja åt. Järven stannar länge.^{[förtydliga]} Könsmogna blir de först efter två år men vanligen sker den första parningen vid tre-fyra års ålder. Järvar kan bli upp till arton år^[5] gamla i fångenskap men i vilt tillstånd sannolikt kortare.