Investering

Article on other languages:

del.icio.us del.icio.us
Digg Digg
Furl Furl
Reddit Reddit
Rojo Rojo
Add to OnlyWire

En investering är en kapitalinsats som förväntas leda till framtida avkastning. Kapitalinsatsen sker ofta som en utgift i pengar, men kan även vara en insats av andra former av resurser. Avkastningen kan antingen komma i form av ökade intäkter eller i form av minskade kostnader.

Innehåll

Översikt

Begreppet investering är spritt inom hela det ekonomiska fältet. I princip finns det tre typer av investeringar:

  • Reala investeringar: Investeringar i fysiska tillgångar, exempelvis infrastruktur, byggnader eller maskiner. Avkastningen av dessa tillgångar kan mycket väl komma i form av effektiviseringar.
  • Finansiella investeringar: Investeringar i värdepapper och andra finansiella instrument som förväntas ge direkta inkomster.
  • Immateriella investeringar: En mycket blandad grupp som kan bestå av rättigheter som patent och upphovsrätt, men även svåröverskådliga kostnader som forskning, produktutveckling och utbildning. Enligt vissa studier utgör denna grupp mer än hälften av alla investeringar i svenska företag[1].

Privatekonomi

Privatpersoners sparande kallas ofta investering, i synnerhet om det sker i värdepapper. Även köp av konst, guld, fastigheter, med mera kan kallas investering om det sker i syfte att göra en framtida vinst.

Företagsekonomi

Inom företag och andra organisationer görs investeringar kontinuerligt av många orsaker. Några av dem kan vara:

  • Expansion - Nyinvesteringar för att öka kapaciteten, eller försäljningen.
  • Ersättning - Reinvesteringar för att byta ut befintliga resurser och bibehålla kapacitet.
  • Rationalisering - Investeringar för att sänka kostnader.
  • Miljö - Klara miljökrav.
  • Forskning och utveckling - FoU för nya eller förbättrade produkter.

Det finns åtskilliga andra skäl för företag att investera.

 Samhällsekonomi

Ofta diskuteras kommunal och statlig infrastruktur och liknande frågor i termer av investering. Den vinst som då åstadkoms anses vara många till gagn. Det kan handla om företag som får minskade transportkostnader, och privatpersoner som lägger mindre tid på resande. För att beräkna vinsten görs en cost-benefit-analys. I princip används samma beräkningsmetoder som för andra investeringsbedömningar, men istället för rena intäkter uppskattas de samhälleliga nyttorna i ekonomiska termer.

En lönsam investering gynnar i sin tur stat och kommun genom skatteintäkter. Som regel ligger dock inte detta till grund för investeringsbeslutet.

 Nationalekonomi

Inom nationalekonomin diskuteras ofta de ovanstående varianterna med andra termer. Finansiella investeringar kallas där ofta för sparande, och ställs som regel i motsats till konsumtion. Begreppet investeringar begränsas därmed till industriella investeringar, det vill säga hur mycket företagen satsar på produktionsförbättringar.

Investeringsbedömningar

Många faktorer spelar in när ett investeringsbeslut ska tas. Till exempel måste beslut fattas om investeringen stämmer in i den övergripande strategin, om det finns pangar att investera, med mera.

Om allting stämmer kan investeringens lönsamhet bedömas genom en investeringskalkyl. Det finns många metoder för investeringskalkylering. Några av de vanligaste är:

Se även

Externa länkar

Referenser

Fotnoter

  1. ^ Enligt Andersson, Göran [1983] (2001). Kalkyler som beslutsunderlag, 5:e uppl. (svenska), Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-01910-6. 

Tryckta källor

  • Andersson, Göran [1983] (2001). Kalkyler som beslutsunderlag, 5:e uppl. (svenska), Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-01910-6. 
 Denna artikel behöver fler källhänvisningar.
Du kan hjälpa till genom att lägga till fler pålitliga källor. Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort helt.
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Investering

This article is from Wikipedia. All text is available under the terms of the GNU Free Documentation License.