Article on other languages:
- خط_المشترك_الرقمي
- Цифрова_абонатна_линия
- DSL
- Línia_Digital_d'Abonat
- Digital_Subscriber_Line
- Digital_subscriber_line
- Digital_Subscriber_Line
- Digital_subscriber_line
- DSL
- Línea_de_abonado_digital
- خط_دیجیتال_مشترکین
- DSL
- Digital_Subscriber_Line
- DSL
- DSL
- DSL
- DSL
- デジタル加入者線
- 디지털_가입자_회선
- ഡിജിറ്റല്_സബ്സ്ക്രൈബര്_ലൈന്
- DSL
- DSL
- DSL
- DSL
- DSL
- Digital_subscriber_line
- XDSL
- Digital_Subscriber_Line
- Linja_e_Abonentit_Digjital
- ДСЛ
- XDSL
- Digital_Subscriber_Line
- DSL
- DSL
- DSL
- DSL
 |
del.icio.us |
 |
Digg |
 |
Furl |
 |
|
 |
Rojo |
| Add to OnlyWire |
| Protokollstack för IP-nätverk | |
| IP-skikt | Protokoll |
|---|---|
| 5.Applikation | BitTorrent, DHCP, DNS, FTP, HTTP, IMAP, IRC, NNTP, POP3, SIP, SMTP, SNMP, SSH, Telnet,TLS, SSL , TFTP, … |
| 4.Transport | DCCP, SCTP, TCP, RTP, UDP, IL, RUDP, … |
| 3.Nätverk | ARP, ICMP, IGMP, IP (IPv4, IPv6),RIP … |
| 2.Länk | ATM, Ethernet, FDDI, ISDN, MPLS, Token Ring, PPP, SLIP, Wi-Fi, … |
| 1.Fysiska | ISDN, RS232, IrDA, Bluetooth, xDSL, … |
Digital Subscriber Line förkortat DSL eller xDSL, fritt översatt digital abonnentanslutning, är en teknik för att överföra stora mängder data över telefonledningar av koppar. Genom att kommunicera på frekvenser som inte används vid tal (över 4000 Hz) kan de vanligaste DSL-varianterna som använder en POTS-splitter även ge utrymme för till exempel talsamtal och faxsamtal på samma ledning som DSL-förbindelsen.
Innehåll |
xDSL-varianter
De olika teknikerna kallas ofta gemensamt för xDSL och finns i ett flertal variationer:
ADSL
ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line)är en DSL-variant som möjliggör snabbare datatransmission över koppartelefonlinjer än det med vanliga analoga modem. ADSL utnyttjar högre frekvenser som normalt inte används av POTS-trafik som till exempel fax och tal. Kopparledningens bandbredd sjunker dock snabbt med avstånd vilket gör att ADSL endast kan användas över korta distanser om cirka 5 kilometer. Bandbredden anpassar sig dynamiskt efter kvaliteten på linjen. När signalen når abonnenten, så filtreras ADSL signalen ut till ett modem med efterföljande traditionellt nätverk samtidigt som POTS-trafiken filtreras ut till efterföljande telejack. Detta medför att en telefonlinje kan användas till både ADSL och tal samtidigt.
Asymmetrisk i förkortningen står för att bandbredden ner till abonnenten i normalfallet är flera gånger större än bandbredden från abonnenten. Anledning till detta är delvis historisk eftersom ADSL från början togs fram för att kunna ge telebolagen möjlighet att leverera Video on Demand och då var asymmetrin att föredra, dels aktuell eftersom huvuddelen av trafiken till en privat abonnent har den profilen. Det vill säga att ett fåtal kommandon skickas till servar med innehåll, innehåll som sedan skickas tillbaka i form av filmer, webbsidor, etc.
ADSL-standarder
| Namn på standard | Vardagligt namn | Nedströms (maximalt) | Uppströms (maximalt) |
|---|---|---|---|
| ANSI T1.413-1998 Issue 2 | ADSL | 8 Mbit/s | 1.0 Mbit/s |
| ITU G.992.1 | ADSL (G.DMT) | 8 Mbit/s | 1.0 Mbit/s |
| ITU G.992.2 | ADSL Lite(G.Lite) | 1.5 Mbit/s | 0.5 Mbit/s |
| ITU G.992.3/4 | ADSL2 | 12 Mbit/s | 1.0 Mbit/s |
| ITU G.992.3/4 Annex J | ADSL2 | 12 Mbit/s | 3.5 Mbit/s |
| ITU G.992.3/4 Annex L | RE-ADSL2 | 5 Mbit/s | 0.8 Mbit/s |
| ITU G.992.5 | ADSL2+ | 24 Mbit/s | 1.0 Mbit/s |
| ITU G.992.5 Annex L | RE-ADSL2+ | 24 Mbit/s | 1.0 Mbit/s |
| ITU G.992.5 Annex M | ADSL2+ | 28 Mbit/s | 3.5 Mbit/s |
RADSL
Rate-adaptive ADSL är en variant på ADSL som kan anpassa bandbredden på uppströmstrafiken beroende på linjekvaliteten för att säkerställa nedströmstrafikens bandbredd.
VDSL
VDSL eller Very high-rate Digital Subscriber Line som det betyder, är en höghastighetsanslutning för data över en vanlig telefonledning som kan erbjuda en hastighet på upp till 52 Mbit/s nedströms men 12 Mbit/s nedströms och 9 Mbit/s uppströms är den vanligaste. VDSL är dyrare och åtkomligt för betydligt färre än ADSL. Utrustning för att använda VDSL punkt till punkt finns också tillgänglig, vilket är användbart då man äger kopparparet själv eller alternativt hyr dem.
SDSL/HDSL
SDSL är en variant av dataöverföringstekniken DSL som är symmetriskt. Den använder alltså samma hastighet uppströms som nedströms. Överföringshastigheten börjar på 128 kbit/s och går upp till 2,3 Mbit/s. SDSL används oftas som ett generellt begrepp för alla varianter av symmetriska DSL varianter. Det är inte en ITU-godkänd standard utan en samling tekniker specifika för varje tillverkare, vilket gör att det är svårt att veta om olika tillverkares SDSL-modem verkligen passar ihop. POTS-splitter är inte möjlig med SDSL, så anslutningen kan inte används tillsammas med POTS på samma trådpar. Exempel på ITU-standarder som är symmetriska är G.shdsl och HDSL.
Andra Begrepp
DSLAM
En DSLAM, eller Digital Subscriber Line Access Multiplexer är den enhet som i telefonstationen sammanför POTS och xDSL på telefonledningen ut till kunden för de xDSL-varianter som tillåter det.
POTS-splitter
En POTS-splitter är egentligen ett frekvens-delningsfilter som delar upp signalen på telefonledningen mellan POTS och xDSL så att dessa inte skall störa varandra i utrustningen hos abonenten. POTS-splittern skall alltid placeras i det första telefonjacket i huset så att filtreringen fungerar för alla efterföljande telefonjack.
Bärfrekvens
När det inte finns lediga kopparpar till en fastighet eller mellan kopplingspunkter i nätet används något som kallas bärfrekvens vilket betyder att 2 telefoniförbindelse använder i samma trådpar. Detta kan inte kombineras med DSL-teknik på trådparet, inget av abonnemangen kan då använda DSL.
I Sverige kan DSL-operatörer beställa att Skanova undersöker om bortbyggnad av bärfrekvens kan göras, undersökningen tar cirka 14 dagar. Om utredningen visar att bortbyggnad är möjlig kan DSL-operatören beställa bortbyggnad, vilket tar upp till 90 dagar (i vissa fall mer).
Svenska DSL-marknaden
I Sverige finns idag flertalet operatörer som erbjuder xDSL till slutkund. Några mer eller mindre rikstäckande operatörer har egen utrustning (DSLAM:ar) i telestationerna:
Resterande operatörer köper sina bredbandstjänster från dessa operatörer varav de flesta köper ifrån Skanova. Det finns även ett antal lokala operatörer som bygger in egen utrustning i telestationer.