|
Article on other languages:
|
Bokföring (jämför tyska Buchführung) innebär att föra anteckningar över affärstransaktioner. När ett räkenskapsår är slut gör man bokslut, vilket innebär att avsluta bokföringen för den förflutna tidsperioden som vanligen motsvarar tolv månader.
HistoriaBehovet av bättre metoder inom bokföringen kan sägas vara en faktor som drivit på matematikens utveckling. Exempelvis började italienska handelsmän under sen medeltid och renässansen använda arabiska siffror, istället för romerska siffror, eftersom det underlättade bokföringen. Det var också under samma tid i Venedig som metoden dubbel bokföring utvecklades. Metoden publicerades av italienaren Luca Pacioli (1445 - 1517) år 1494 i boken Summa de arithmetica, geometrica, proportioni et proportionalita, som sammanfattade dåtidens matematiska kunskap. Sedan dess har metoden varit den grundläggande behandlingen av affärstransaktioner. Den dubbla italienska bokföringen infördes i Sverige på 1620-talet av Abraham Cabiljau. Begreppet bokföring har samma betydelse nu som det hade förr: att föra bok över verksamheten, det vill säga att skriva ner varje handling eller affärstransaktion. I modernare tid har bokföringsprogram som körs på datorer underlättat arbetet avsevärt. Begrepp i bokföringFörkortningar
BokföringsbegreppResultaträkningSe även: resultaträkning Kostnader
BalansräkningTillgångar
Skulder - Främmande kapital (extern finansiering)
Skulder - Eget kapital (intern finansiering)
Kassaflöde
Affärshändelser
BokslutIntäkter och kostnader som har bokförts men inte tillhör perioden enligt bokföringsregler "omförs" för att presentera periodens regelmässiga resultat. De "återförs" när bokslutet för perioden (kvartal eller år) har producerats.
Kapitalstruktur
Se ävenReferenser
|
This article is from Wikipedia. All text is available under the terms of the GNU Free Documentation License.