Biobränsle

Article on other languages:

del.icio.us del.icio.us
Digg Digg
Furl Furl
Reddit Reddit
Rojo Rojo
Add to OnlyWire
Kraftvärmeanläggning i Skellefteå, som drivs på biobränslen. Anläggningen togs i bruk på våren 1997 och har lyckats förlänga driftsäsongen på ett speciellt sätt. Genom att anläggningen byggts ihop med en fabrik som gör pellets (ett komprimerat biobränsle) kan värme levereras under en längre tid på året, eftersom den behövs för torkning av pelletsen.
Biogasanläggning i Skellefteå, som rötar hushållens matavfall samt tillvaratar den rågas som bildas i det intilliggande reningsverket. Biogasen driver ett flertal av Skellefteå kommuns egna lokalbussar, sopbilar och personbilar.

Biobränslen är förnybara bränslen som är producerade av levande organismer (biomassa). Normalt syftar termen biobränsle på bränslen som är i det närmaste koldioxidneutrala, eftersom den mängd koldioxid som bildas vid förbränning är en del av kolcykeln.[1] Detta betyder att koldioxidutsläppen inom en överskådlig tid balanseras av tillväxt i naturen och därför inte bidrar till växthuseffekten, till skillnad från de fossila bränslena som har varit utanför det naturliga kretsloppet i miljontals år.

Terminologin kring biobränslen är alltid inte helt klart. Ibland används termen biobränslen endast för förädlade drivmedel för transporter.[1] Termen bioenergi omfattar dock all användning av biomassa som energikälla. Växter som odlas för att användas som biobränsle kallas gemensamt för energigrödor.

Innehåll

Olika bränslen och deras användning

Biobränslen används för el- och värmeproduktion samt som drivmedel. I länder med en utvecklad massa- och pappersindustri, såsom Sverige, Finland och Kanada står denna för en stor del av användningen.

Vanliga biobränslen är trädbränslen, avlutar inom pappersmassaindustrin och avfall. Trädbränslen kommer från träråvara och kan till exempel vara ved, avverkningsrester (bland annat stubbar, grenar, toppar och bark) eller energiskog. Blandningen av kemikalier och utlöst organiskt material som uppstår vid kemiska pappersmassabruk, ofta kallad returlut, avlut eller oftast svartlut, är också ett mycket vanligt biobränsle. Luten förbränns vid fabriken och är en viktig källa för både värme och elektricitet. Avfall kan vara såväl industriellt som hushållsavfall. Hushållsavfall räknas ibland inte till biobränslena eftersom det delvis består av fossila komponenter, främst plast. Även slam från avloppsreningsverk kan användas som biobränlse. Oenighet råder kring om torv ska räknas som ett biobränsle eller som fossilt bränsle, ofta benämns det som halvfossilt. Torvmossar har ofta större tillväxt än mängden torv som utvinns, men denna tillväxt anses ofta vara ett naturligt sätt för naturen att lagra koldioxid.

Biobränslen har traditionellt ofta använts i relativt oförädlad form, till exempel som brännved, men för att få ner volymen vid transport och för att få en mer användarvänlig vara, brukar den numera ofta förädlas till fasta, flytande eller gasformiga bränslen. Biogas tillverkas ofta från organiskt material som gödsel, avföring, avloppsslam, hushållsavfall och växter. Etanol tillverkas från bland annat majs och sockerrör. Biodiesel tillverkas från bland annat palmolja.

Miljöpåverkan

Energiproduktion orsakar ofta stora utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid, som tros bidra till den globala uppvärmningen genom växthuseffekten. Det anses därför vara viktigt att utveckla och använda bränlsen med låga koldioxidutsläpp.

Till skillnad från vid förbränner av fossila bränslen ger biobränslen i princip inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Den mängd koldioxid som bildas vid förbränningen är precis samma mängd som växten tagit upp under sin tillväxt, och så länge återväxten är lika hög som uttaget kommer alltså inte koldioxidhalten i atmosfären att öka. Koldioxidutsläpp kan dock uppstå i andra skeden av tillverkningsprocessen, såsom hantering och transporter. En sammanställning av olika livscykelanalyser presenteras av Weisser 2006[2]. Koldioxidutsläppen för bioenergi uppskattas till 40-100 g CO2/kWh (gram koldioxid per kilowattimme). Som en jämförelse uppskattades utsläppen för kolkraft till 800-1300 g CO2/kWh och för vind- och kärnkraft till ungefär 10 g CO2/kWh.

Biobränslen har också ett lågt innehåll av svavel, vilket leder till låga svaveldioxidutsläpp.[1]

Användning enligt land

Följande tabell visar användningen av flytande biobränsle för transporter enligt land.

Biobränsle[3][4]
Bruk 2005 (GWh) Bruk 2006 (GWh) Bruk 2007 (GWh)
No Land Totalt Totalt Biodiesel Bioetanol Totalt Biodiesel Bioetanol
1  Tyskland 21703 40417 29447 3544 46552 34395 3408
2  Frankrike 4874 8574 6855 1719 16680 13506 3174
3  Österrike 920 3878 3878 0 4524 4270 254
4  Spanien 1583 1961 629 1332 4341 3031 1310
5  Storbritannien 793 2097 1533 563 4055 3148 907
6  Sverige* 1938 2587 523 1894 3271 1158 2113
7 Portugals flagga Portugal 2 818 818 0 1847 1847 0
8 Italiens flagga Italien 2 059 1732 1732 0 1621 1 621 0
9  Bulgarien 96 96 0 1308 539 769
10  Polen 481 1 102 491 611 1171 180 991
11 Belgiens flagga Belgien 0 10 10 0 1061 1061 0
12  Grekland 32 540 540 0 940 940 0
13  Litauen 97 226 162 64 612 477 135
14 Luxemburgs flagga Luxemburg 7 6 6 0 407 397 10
15  Tjeckien 33 226 213 13 382 380 2
16  Slovenien 58 50 48 2 160 151 9
17  Slovakien 110 153 149 4 154 n.a. 154
18  Ungern 28 139 4 136 107 0 107
19 Nederländernas flagga Nederländerna 0 371 172 179 101 n.a. 101
20  Irland 9 36 8 13 97 27 54
21  Danmark 0 42 0 42 70 0 70
22  Lettland 34 29 17 12 20 0 20
23  Finland 0 10 0 10 n.a. n.a. n.a.
24  Rumänien - 32 32 0 n.a. n.a. n.a.
25 Maltas flagga Malta 8 10 10 0 n.a. n.a. n.a.
26  Estland 0 7 7 0 n.a. n.a. n.a.
27 Cyperns flagga Cypern 0 0 0 0 n.a. n.a. n.a.
27 EU 34796 65148 47380 10138 89482 67154 13563
n.a. = not available

Sverige

Följande tabell visar utvecklingen av användandet av biobränlsen för transporter i Sverige.

Användning av förnybara drivmedel (TWh)[5][6]
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Etanol 0,16 0,25 0,45 0,88 1,54 1,68 1,89
Biogas 0,05 0,06 0,09 0,11 0,13 0,16 0,23
FAME 0,06 0,03 0,04 0,05 0,09 0,10 0,60
Totalt 0,26 0,34 0,58 1,04 1,75 1,94 2,72

Källor

  1. ^ [a b c] Ayhan Demirbas: Biofuels sources, biofuel policy, biofuel economy and global biofuel projections. Energy Conversion and Management 49 (2008) 2106–2116.
  2. ^ Daniel Weisser: A guide to life-cycle greenhouse gas (GHG) emissions from electric supply technologies. Energy 32 (2007) 1543–1559
  3. ^ Biofuels barometer 2007 - EurObserv’ER Systèmes solaires Le journal des énergies renouvelables n° 179, s. 63-75, 5/2007
  4. ^ Biofuels barometer 2008 - EurObserv’ER Systèmes solaires Le journal des énergies renouvelables n° 185, p. 49-66, 6/2008
  5. ^ Energy in Sweden, Facts and figures 2006 ET2006_44.pdf
  6. ^ Energiläget i siffror, Energy in Sweden, Facts and figures 2007 taulukko 25 ET2007_50.pdf

Externa länkar

Förnybara energikällor
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Biobr%C3%A4nsle

This article is from Wikipedia. All text is available under the terms of the GNU Free Documentation License.