Kalenderår, borgerligt år, är byggt för att försöka följa det tropiska året men med hela dygn, 365 eller 366 stycken. Det senare kallas för skottår.
Gregorianskt år är 365,2425 dygn. (Medelvärdet på årets längd i den gregorianska kalendern som under 400 år har 97 skottdagar. Alltså 365 dygn, 5 timmar, 49 minuter och 12 sekunder.)
Julianskt år är 365,25 dygn. (Medelvärdet på årets längd i den julianska kalendern som under 400 år har 100 skottdagar. Alltså 365 dygn och 6 timmar.)
Vetenskapligt år är lika långt; 365,25 dygn. Det används som tidsenhet i diverse fysikaliska beräkningar. Detta för att de andra årens längd varierar ständigt. Det vetenskapliga året är alltid samma. 365,25 dygn, det vill säga exakt 31 557 600 sekunder.
Astronomiskt år den tid det tar för jorden att fullborda ett varv runt solen. Det finns flera sorters astronomiska år, beroende på vilken punkt i omloppsbanan man utgår från.
Sideriskt år eller stjärnår är jordens omloppstid i förhållande till stjärnorna. Längden på stjärnår varierar något på grund av graviationspåverkan från andra himlakroppar. Ett brukligt medelvärde är 365,256363051 dygn, det vill säga 365 dygn 6 timmar 9 minuter och 9 sekunder.
Tropiskt år är jordens omloppstid relativt vårdagjämningspunkten. Denna punkt förflyttar sig en aning, varför det tropiska året blir något kortare än det sideriska. Ett medelvärde är 365 dygn 5 timmar 48 minuter och 45 sekunder.
Anomalistiskt år är omloppstiden relativt perihelium (då jorden är närmast solen). Ungefär 365,2596 dygn eller 365 dygn, 6 timmar, 13 minuter och 49 sekunder.